Dikt: Du gick genom grönskande landskapDu gick genom grönskandelandskap solöversvämmat plötsligt en dunge i obördig jord oansenlig obemärkt i andras ögon än dina på den fattigaste marken en förtvinad gammal björk hopkrupen, vind lövverket mest ett gråsnår överväxt av sly vuxit in i sin egen bakgrund rötter uppe bland grenarna beniga knotiga länge desperata efter närande safter sandjorden tom Du dikade utan synbarlig ansträngning till sjön nedanför slänten vattnet forsade upp till dungen bäddade ner rötterna under lager av svart jord med vant handlag plockade du rent parasiter, svampar borstade bort ohyra rensade stam och gren från sly och slam Du satte dig ner på ängen intill betraktade vaksamt så började det långsamt först varsamt Björken sträcker uppåt raknar lövverket breder sig stolt prunkande ut Björken stiger uppåt tar sin plats i förgrunden med dungen som fond Du lämnar trädet bakom dig fortsätter genom grönskan ser dig inte om – Don’t look back Björken är inte gammal nu fortsätter frodas fullföljer sin egen eviga fotosyntes |
|
|
Kommentarer |
| - Kommentarer saknas |
|
Information |
|||||
|