Dikt: SegelbåtsmorgonJag vaknar av sommarbrisenhör hur vinden viner i masten reser mig upp sätter kaffet på spisen från skogen sång från koltrasten Det kluckar vilsamt av vågor mot båtens skrov de har vaggat oss in i sömnens värld nu vankas en ny vacker dag gudskelov en dag vi hoppas ska bli minnesvärd. Öppnar dörren till kajutan för att släppa in morgonens ljus känna havsdoften den vill vi inte vara utan solen sticker i ögonen omgivningen blir diffus Det låga morgonljuset kastar långa skuggor från kobbar och stenar längre ut mot havets rand ses gryningsdimma så vackert, detta är vad man med riktig skärgård menar inga skrikande måsar ännu i den tidiga morgonens timma Måsarna ska snart mata sina spräckliga ungar som dolda trycker bland stenar och skrovliga skär några vita vuxna syns under lågvuxna tallskogsdungar snart kanske havsörnen kommer bland måsar så impopulär Ser ut på den solgnistrande fjärden bakom udden in i vår kajuta fläktar en härlig sommarvind som smeker dig när du ligger så vacker på kudden solens strålar spelar så fint på din solbrända kind Ovan dig fladdrar gardinen till i blått och i rött solen belyser ditt hår så att det glimmar du ser ut att ha sovit gott alls inte trött ser så behagfull ut brun av många soltimmar Du vaknar till av mitt skramlande med koppar med slutna ögon du avger ett småleende snart dags att stiga upp uti morgonpigga kroppar du har ett så bedårande vackert utseende Det gäller att fånga dessa stunder som skapar mening i vårt liv allt så vackert ett guds under som vi sparar i minnets arkiv. SegekS |
![]() |
Kommentarer |
- Kommentarer saknas |
Information |
|||||
|