Övrigt / Artiklar

Text: Homosexualitet

Jag minns fördomarna jag nyss hade mot homosexuella personer. Jag ansåg fram till alldeles nyligen att fenomenet var onaturligt, alltså sjukt. Så är ju inte mannen och kvinnan skapta!

"Föröken Eder", det var ju så han sa, han som är så god och som bor däruppe i himlen. Så det var väl vad HAN menade med hela skapelsen. Eller? Jo, han ordnade ju alla djuren i Arken efter kön och art, för att de olika arterna skulle leva vidare efter syndafloden. HAN förmedlade även genom sin enfödde son budskapet "den av Eder som står utan skuld må kasta den första stenen".

Jag är faktiskt ganska påläst i psykologi och psykiatri. Det mesta har jag lärt mig själv, även om jag gick en liten tid på vårdgymnasiet och även läste psykologi på folkhögskola i tre år. Jo, jag kan en massa om "det onda och det goda bröstet" om "Oidipuskomplex" och om den lilla pojkens relation till sin mor.

Ja, jag kunde verkligen argumentera rent faktabaserat i ämnet homosexualitet. Min bestämda åsikt var, alldeles nyss, att homosexualitet icke kan vara medfödd, utan istället en relationsstörning i tidig barndom, eller en stor tvekan i en känslig tonårstid då sexualiteten utvecklas. Jag har en grundtro på det naturliga i världen. Jag är styrd av känslor och en impulsivitet som gränsar till primitivitet.

Emellertid älskar jag mina medmänniskor och jag är emot all form av våld och auktoritär uppfostran av barn. Jag tror på fred och frihet, på människans rätt till individualitet.

Mitt försvar för att debattera emot homosexualitet var ett sätt att försöka lindra människors smärta och utanförskap. Nu vet jag att jag hade fel.

Det var en tonårspojke som ändrade min inställning. Mina frågor och påståenden gjorde honom inte irriterad, han sökte så förnuftigt efter svar. Med sin mor har han en nära kontakt. Han älskar en annan pojke och han dolde aldrig sina känslor för världen.

En dag damp det ner ett förfärligt hotbrev i hans mejlbox. En vecka senare stod pojken på skolans toalett och tvättade händerna. (Varför är skolans toaletter osäkra? Behöver skolan ha en toalettassistent kanske?) Någon smög upp bakom pojken och satte sin hand framför pojkens ögon. Med sin andra hand tog han tag om pojkens händer. Någon viskar i pojkens öra "Minns du mig? Nu ska du få stryk, din bögdjävel!"

Mitt hjärta skriker i ångest över våldet och hatet. Någon håller fast pojken så att någon annan kan slå honom i magen. Pojken hör en jackas prasslande. Han ser inget. Han hör klappret av skor mot det kalla toalettgolvet. Någon smäller pojkens huvud två gånger i kakelväggen. Pojken svimmar, en barmhärtighet som är honom förunnad.

Det finns en stor risk för skallskador vid denna typen av våld mot huvudet. Risken för hjärnskador är därmed förhöjd. I värsta fall kan dylika skador leda till döden.

Jag talar till gärningsmannen och de som är som han. Varför skulle detta ske? Man kan hata bögar, men för att begå en så skändlig handling finns det mycket mer hat och smärta inom dig. Ditt hat kan inte tillåtas vändas mot den homosexuelle pojken. Du har inte botat honom, han kan fortfarande älska, men det är inte kvinnor han älskar, hur mycket du än misshandlar honom.

Jag har fått det stora förtroendet att återberätta denna händelse och det är jag tacksam för. Jag hoppas att ni läser, förstår och lyssnar. Pojken mår idag inte bra, vilket är fullt förståeligt. Han är ensam, rädd och hemma från skolan. Han har just blivit övergiven av sin pojkvän.

Jag ber er alla medmänniskor - upp till kamp! Vi må tycka vad vi vill om homosexualitet, men sådana här saker får bara inte inträffa.

Jag är inte den som tycker att det är okej att homosexuella går ut på gatorna och ropar ut sin sexuella läggning. Jag går inte heller ut på stadens torg och skriker ut min sexualitet. Den är privat, enligt min ringa åsikt.

Propagera istället emot våldet och försök lindra smärtan och hatet hos människor som använder våld och hat för att försöka överleva i ett sjukt samhälle. Värna om ungdomarna och att de kan få en framtidstro och så att de kan ha något att kämpa för

Tidigare publicerad i Sourze mars 2001

Kommentarer
Håller med om att all kärlek är vacker, och man ska verkligen inte behöva stå ut med något sånt här bara på grund av sin sexualitet. Det, om något, är sjukt. Tyvärr har ju alla sina fördomar. Men man måste bara försöka kämpa emot dem.
Skrivet av: blAck_priNcess(T30) 2006-09-23 13:20
Ja vad ska man säga om människans agresivitet - den ingår i förtryckets mekanik - den förtrykte kommer at föröka förtrycka.Den älskade kommer att vilja älska. Vi är små och förutsägbara,men ibland tar någn ellernågra ett kliv - ett evoludsionärt språng tanke- känsl- eller fförnuftsvrlden. Det är möjligen detvi vi ha att sätta vårt hopp till. Maktriarkala strukturer har alltid använt olika formr av förtryck för sin kontroll av människan - religioner gör det - ekonimiska intressen gör det liksom oplitiska - dessa olika förhållanden hänger intimt samman med de sociala vilket i sin tur är det vi själva var och en upplever och kommer att uppleva in på bara huden - att göra detta mänskligt sociala kontrollbehov så respektfullt och rättvist som möjligt med så liten utslagning som bara är rimlig att åstadkomma vore ett samhälles verkliga adelsmärke att kämpa för. I detta ingår naturligtvis sexual- religiös liksom politisk frihet under förutsättning att denna frihet även inbegriper alla andras frihet från förtryck.
Skrivet av: Bizon(K75) 2005-05-24 23:38
Kärlek, i vilken form den än må vara, kan aldrig vara annat än vacker. Tar också itu med de fördomar jag hoppades att jag inte hade...Jag lär mig hela tiden....
Skrivet av: Cogito(T) 2005-05-05 12:22

COPYRIGHT © Lyriksidan 2021 - info@lyriksidan.se - Texter ägs av respektive författare