Dikt: NovemberSå mörk står novembernattense vintern vid grinden väntar mörka är skogar och vatten blott månstrålar glimmande gläntar ur trasiga molnväggars kanter går ljuset mot landskapets mönster och trolskt kastas skuggor i natten vid skenet från himmelens fönster nu vilar den glittrande vågen där soljus och vindar har blandats se, diset dras tätt över bädden tills dagen den nya har randats och vinden drar kall genom skogen och följer min vandring i natten det susar i granar och tallar vid sovande rofyllda vatten |
|
|
Kommentarer |
| - Kommentarer saknas |
|
Information |
|||||
|