Noveller / Humor

Novell: Skjutglad

Jag minns den dag då min far gav mig ett luftgevär som om det vore igår.

Han sa ”Min son, det är dags att du lär dig förstå hur vapenlagarna fungerar och jag vill inte att alla dessa NEJ-sägare till NRA ska få dig att tro något”.

Jag nickade förstående, så som en femåring alltid gör när ens far talar förtroligt till en, min mamma tyckte inte lika mycket om presenten som jag gjorde, för att inte tala om grannen, han verkligen avskydde min present, eftersom jag använde hans katt för prickskjutning. Pappa hade ju lärt mig att mål aldrig stod stilla och väntade på att man sköt dem.

Jag växte upp och det gjorde även min vapenarsenal! Jag ägde små sketna Derringer, Colts, Luger och så vidare. Den största Favoriten var dock den dag då jag fick tag på en AK-47:a! Det fick mig verkligen att må bra.

Jag hade med mig den överallt, på drive-in bion, på Wal-mart, genom McDonalds drive-thru:n och en gång hade jag den med mig in på banken, det var dock inte så lyckat kan jag säga...


När jag fyllde trettio år fick jag en fin present av min far, en alldeles egen Uzi!
Denvar så vacker och den passade verkligen perfekt under min kudde.
Nu kan man kanske tycka att en Uzi under kudden är väldigt konstigt, men tänk om kommunisterna kommer helt oplanerat, hur skall man då kunna försvara sig?

Det finns ingen bättre känsla, kan jag säga, än att skjuta först och fråga sedan.


Med tiden så blev det fler vapen för min del. Ett stort inköp jag gjorde var ett gevär av märket Winchester, dock glömde jag fråga butiksägaren hur man ställde in säkerhetsspärren så tyvärr råkade jag skjuta min katt Fluffy så illa, så jag nog snarare kan använda honom som en penna numera.

Episoden med Fluffy skedde ungefär kring samma tid som jag var ute på mina ägor och råkade skjuta min far, då jag trodde han var en inkräktare. Varför han blev så arg kunde jag aldrig förstå för det var ju bara ett ytligt litet köttsår han fick, inget allvarligt alls.

Många är det också som försökt få mig att ge upp mitt vapenitresse, men det kan de ju helt glömma för det står ju klart och tydligt i konstitutionen att man har rätt att beväpna sig, så det så!

De är välkomna att försöka ta mina vapen om de kan lyckas prata förstånd med min Smith Wesson vill säga.

Hähä...

Kommentarer
- Kommentarer saknas

bobbasmed(K43)Har foto

Information
Skapad:
2014-07-17 11:48
Besök:
1137
Poäng:
Ingen har röstat
Besökare:
Destikado(K42)Har foto
Annis(T)

COPYRIGHT © Lyriksidan 2021 - info@lyriksidan.se - Texter ägs av respektive författare