Dikter / Övriga

Dikt: övergiven


Hon vandrar tyst längs regnig stig
döv för skriken och gråten
Inget kan få henne att ändra sig
aldrig blir den lilla förlåten

Denna mun kan hon inte mätta
dottern borde inte blivit till
hon ska nu göra det rätta
det som hela byn vill

Skam det är att bli lämnad
ensam moder är ingenting värd
för att slippa få tillvaron rämnad
sätts barnet i vilddjurens värld

Skogens bestar de känner
att snart får de en fest
vargen kallar på sina vänner
men också på en objuden gäst

En kvinna får vargarnas gåva
för att hon varit vaken i natt
" Tur att jag ej kunde sova
nu blir du min käraste skatt"

Hemma i värmen och ljuset
får flickan sin första tröst
välkommen är hon till huset
och trygg vid sin nya mors bröst












Kommentarer
Sorgsen börja, men ett lyckligt slut. Bra skrivet.
Skrivet av: Fågelsparven(T35) 2014-06-08 00:42

Information
Skapad:
2014-05-25 13:16
Besök:
1471
Poäng:
1 (1 röst)
Besökare:
Fågelsparven(T35)
anonym86339(K)

COPYRIGHT © Lyriksidan 2017 - info@lyriksidan.se - Texter ägs av respektive författare